Måste Sydsvenskan ha så "snaskig" bevakning?

För någon dag sedan var det ett brutalt mord här nere. Den Bonnier-ägda största tidningen i regionen hade på sidan tre ett uppslag med en rubrik i stil med ”Mördarna högg restaurangägaren till döds. Dödsmisshandlen började antagligen med ett rån och det finns uppgfiter som säger att krogägaren då gjrode kraftigt motstånd. Restaurangägar-paret två barn blev vittnen till den brutala mordet på deras mamma. Enligt vittnen så högg gränsningsmännen henne bland annat i ögonen med kniven.”

Jag vill inte läsa sånt, inte till morgonkaffet, inte när jag kommer hem efter en ung arbetsdag.

Jag pratade med en arbetskamrat om det. Han menade att om tidningen inte skulle skrivit ut det så skulle det varit som att de mörkade delar av utredningen.

Visst är det viktigt, tänkte jag, men jag kan inte släppa åsikten om att jag INTE vill läsa om detta till frukosten.

Tänke sen på att det måste vara Kvällstidningsreportrarnas ständiga ledord inom sig, att de skriver om de snaskig detaljerna för att inte sådant får döljas.

Men för vem är det egentligen vitigt tänkte jag sen?

Det har alltid skett sjuka och brutala mord, men aldrig har de fått så mycket utrymme i media, och framförallt dagstidningar och riks-tv (aktuellt och Rapport) som nu.

Jag kan inte låta bli att tycka att rubriker som ”Dom högg henne ögonen med kniven!” är snaskiga detaljer.

Jag tror faktist inte det ledar till någonting bättre av att de skriver om detta i dagstidningen.

Obhagligt nog så tänker jag bara på att jag hörde någon pykiatriker äga att grova våldsmän kan gå i gång på att se sådant här på tv och bli motiverade att själva gå ut och göra ågot lika galet.