Typografiska tankar kring webloggar

Uppdaterad: 00:21 2004-12-09

Jag kom på att det inte var någon bra lösning med fet text inne i styckena, utan de blir tydligare som rubriker.

Jag tycker att webloggar ska vara tydliga.

Här är några funderingar kring som jag tror kan förbättra tydligheten:

» » Radbredden

468 pixlars bredd på texten i en blog är optimalt.

» » Ljus bakgrundsfärg

Det är snyggt med färgad bakgrund till texten, även om vitt är bäst ut läsbarhetssynvinkel. Om jag vill ha en bakgrundsfärg till texten så får det bli en väldigt ljus, t ex #f7f7f7 om jag vill ha en grå bakgrund, det är den ljusate grå jag lyckats hitta.

» » Stort radavstånd

När jag läser en blog vill jag att det ska vara mycket radbrytningar, eller stort radavstånd. Joakim Hertze hade, i sin första version av sin blog en ett brett och bra radavstånd, tycker jag, jag vet inet om han har det längre.

» » Stor-text citat

Yukio har haft några gånger, bilder med röd text i större format, med ett citat av sin egen text. Ett bra exempel är i denna texten: Bloggstafetten – Japansk kultur.

Det tycker jag fångar intresset för texten på ett bra sätt, och jag har själv testat det

» » Länköppning

Alla externa länkar i en blog ska ha target=”_blank” alltså, så att de öppnas i ett nytt fönster. Om man kör Firefox så kan man ju själv välja om man vill ha sidan i en ny tab, det tycker jag är det allra bästa sättet att surfa på.

Vad är jag då själv kass på?Jo, att stava rätt, att korrekturläsa mina texter, så att texten blir läsbar och jag inte skriver meningar som är omöjliga att fatt och sen är jag dålig på några saker till, som jag inet komem på riktigt nu.

Jag tror alla har sina svaga respektiva starka sidor, och antagligen får jag som halv typograf-nörd acceptera även sådana här saker i framtiden,

och det är inte hller därför jag skriver, utan det är som tips, för att tänka på när man gör designen till sin blog, för att locka mer besökare, i och framför allt läsare.

Jag får ju inte glömma bort att det är innehållet som är viktigast och att ha roligt när man skriver, som är ännu viktigare än viktigast.