Archive / mars, 2005

jag vill bara skriva om jag har något att skriva, Favoritintresse: passiv konsument och Snacka om saker man inte vet något om

jag vill bara skriva om jag har något att skriva. Det är kanske därför jag inte skrivit något på femton dagar. Eller så beror det som händer i mitt liv (som man kan äsa mer om här: Jag måste få perspektiv på tillvaron, för att slip…, Lite mer bearbetning, tjejer vill ha äldre killar, jag är lika kass själv, köttben och givande samtal med vännen, Bara Bea och snygg människor blir älskade lättare ochJag tror jag älskade henne )

Favoritintresse: passiv konsument. Expressen har en reklamkampanj nu som säger ”till dig som gillar kvällstidningar, sport och tv” – Expressen ska starat en tv-kanal. jag kännner mer att uppmaningen till den som har som favoritintressen ”att läsa kvällstidningar, titta på sport och titta på tv” borde skaffa sig ett liv, för jag lovar ”been there, done that”, det ger mycket mer i längden att aktivera sig än att vara passiv konsument. Jag följde ”Hem till gården” slaviskt under fem-sex år, och vad gav det mig? Jag vet inte.

Snacka om saker man inte vet något om
Boken som jag skrev om i mitt förrförra inlägg ”Dom Kallar Oss Slackers” kom igår.

Den väckte en massa tankar.

Om att jag borde skriva om mina tappra försök att bli socialdemokrat.

Om att min upplevesle av att vara med i SSU var långa tradiga diskussioner som mest likade högstadiet klassråd där några pratiga berättade sina åsikter, om när vi skulle rösta igenom motioner och ingen var intresserad av att veta fakta utan tyckte det räckte med rösta med den uppfatting som de hade i frågan.

Jag tycker det kan bli ganska obehagligt om man röstar med den uppfattning man har i frågan, eftersom det är helt omöjligt att vara insatt i en massa frågor. Som jag skrev om när jag var på fackkurs (möligheter, äckligt grabbigt, sin egen buisness, verkligen och djupa tankar) och vi skulle skriva politiska motioner och där fanns folk som tyckte att arbetslösa borde städa stadens gator och torg utan att känna någon arbetsös och veta vad det innebär att vara arbetslös.

Föredrag: "Invandrares representation inom politilken"

Jag har på ett intressant föredrag igår med en kvinna från universitet som forskade inom invandrares representration inom poltiken.

Fokus på invandrare från utomeuropeiska länder
Först började föreläsaren att berätta om empiriska och positivistiska studier som visade på att invandrare från utomeuropeiska länder i Sverige är underrepresenterade i politiken.

Hon använde ordet ”svartskalle” mycket (och betraktades sig själv som sådan också), och jag kände hur det rykte till i hela mig varje gång hon sa det, ör det har jag lärt mig sedan barnsben att det ordet använder man inte. För någon månad sedan såg jag ordet i tidningen ”Gringo” som följer med Metro som bilaga. Även då tyckte jag det kändes obehagligt.

Vad är en svartskalle?
Kvinnan berättade att för henne var en ”svartskalle” en första eller andra generationens invandrare från utomeuropeiska länder som var politiskt aktiv i Sverige.
Själv tycker jag det fortfarande inte motiverar att använda ett så pass laddat ord, men visst jag är beredd att ändra mig.

Invandrares representation inom den svenska politilken
Kvinnan som skrivit en bok med några andra nu och ”Invandrares represenation inom politilken” hade intervjuat en massa indvandrare och ofta fått svaret att de kände sig diskriminerade inom politiken.

Invandrare inte diskriminerade inom politiken
Men de hade kommit fram till att det var inte _för_ att e var invandrare som de blivit diskriminerade utan för att de hade för radikala åsikter, och en svensk som skulle kommit med samma åsikter ochså skulle blivit ”diskriminerad”.

Mina funderingar kring detta
Jag undrar varför första och andra generationens invandrare från utomeuropeiska länder är mer radikala än svenskar?