Archive by Author

Olika behövs

Inte den vassaste kniven i lådan?

Jag tror jag hörde kommentaren för ett tag sedan, säkert av en kock. Har hört liknande uttryck av andra yrkesgruppen, och säkert uttalat dem själv någon gång.

Det fick mig att tänka, tänka på att det finns en kniv för varje tillfälle.

Nu tror du som varit i mitt kök och undrat varför jag har 22 knivar på två(!) knivlister att jag försöker rättfärdiga att jag är prylgalning. Och ja, det är jag väl.

Knivarna är en av mina extravaganser. Som jag säkert lagt alldeles för mycket pengar på.

Men jag gillar den nästan allihop. Visst använder jag säkert bara 11 av dem varje vecka

  1. den lilla grönsakskniven, gs-5
  2. den stora grönsakskniven g-5
  3. Kockkniven, den med 64 lager stål som jag köpte på Kapadori Bashi i Tokyo(eller ja,jag köpte nog de flesta där). Gatan i Tokyo som bara har tillbehör för restauranger. Den är lång, jag spenderade två dagar på den, och hann ändå inte till slutet av den.
  4. Skalkniven gs-7
  5. tournerkniv gs-8
  6. Ostkniven gs-10
  7. Den fleibla(böjbar) allknive  gs-11
  8. Brödkniven g-22
  9. Smörkniven
  10. Lilla skalkniven från Victory Knox när jag är rädd att skada skalkniven från global
  11. Kockkniven från masahiro, 210, alltså inte den allra största de har
    Som sagt en extravagans för mig. Mina gästers reaktioner är blandande. Jag kan konstatera det skapar eller förstärker ett intryck av mig som person. Ibland negativa, ibland positiva. Jag har dem för att jag mår bra av att få att använda dem.

image

Ibland kan det bli rörigt med för många knivar, vilken ska jag använda? Ska jag plocka bort de jag inte använder varje vecka?

Vissa får jag ett infall att använda ibland, ibland blir bruket av kniven så lyckat att den seglar upp som en ny kniv i arbetslaget av knivar.

Jag funderar på om det är likadant i ett fotbollslag, att alla elva spelarna på planen är lika viktiga även om anfallaren gör målen?

Funderar på om det är likadant på jobbet, att trots att chefen står som ansvarig så behövs hela arbetslaget på säg, elva personer?

Är det det likadant med vänner, familj & bekanta?

Jag konstatera att det stämmer för mig, även om jag glömmer bort det ibland, även om jag blir frustrerad över det ibland, så inser jag att det är så.

Far i hatten, jordgubbar, Paris och vinbarer i Köpenhamn

Sommar, Sommar, Sommar, även om det var lite småkallt i går kväll på Far i hatten så var besöket njutbart, vilket ställe!
Som en oas i Folkets park. Tivolit var rivet och ersatt med en stor grusplan (vad är det för fel på grönska i en park?). Far i hatten var lite Berlin i Malmö, på ett bra sätt.

En annan sak som är trevlig med sommaren är jordgubbarna, just nu har jag sex liter bredvid mig, som antagligen blir saft. Ica hjälper mig.

Thailand & Toscana är årets resor hittills, tanken var att stanna hemma på den tre veckor långa semestern, men ju nu lockar Paris. Läser ju nu Emil Brommés bok Naturligt vin som säljer in Paris till mig med härliga beskrivningar om olika vinbarer och engagerade, passionerade människor som brinner för sitt vin. Vin ibland utan jäst, ibland utan sulfit. Själv är jag inte jätteimponerad över naturliga viner ännu, utan mer av passionen och engagemangen människorna bakom vinerna har. Must be att good thing liksom.

När Per-Anders Jörgensen i dagens Sydsvenskan skriver om någon rik finansman som nästan köpt upp ett helt kvarter för att bygga något slags mattempel i tredje arrondissement som heter La Jeune Rue som blir jag ännu mer sugen.

Men det kanske blir för mycket intryck, eller bankkontot för tömt, då skriver Mattias Kroon som de danska vinbarerna som serverar naturviner, så som Ved Stranden, Skål och Rosforth & Rosforth.

Stockholm: Atilier food och fiskavdelningar

IMG_2090

Gravad rödingfilé på Sabis Fältöversten.

IMG_2094

Såserna

IMG_2098

Ostdisken är inte manuell, men så otroligt bra, inte bara för att Tomas Johansson(?) från NK Saluhall roddar den med sina passion. Ja, på Sabis Fältöversten på Karlaplan i Stockholm detta också.

IMG_2103

Hade hört en massa om Kombucha innan, men aldrig provat. På Atelier food fick jag smakat den. Jäst te med fruktsmak, intressant.

IMG_2106

Nässelsoppa med 43-graders kummel(sous vide), rågbröd och hårdkokt ägg. Riktigt bra.

IMG_2109

Den duktige kocken.

Sabis Fältöversten

Fler bilder från Sabis Fältöversten.

Frukost

20130415-090010.jpg

Jag gjorde clementinmarmelad, körde clementiner i blendern med skal och allt, kokte upp med lika mycket socker som clementinerna vägde (lite för mycket tyckte jag, hade kunnat nöja mig med hälften så mycket socker).

Hallonsylten har jag har jag betydligt mindre socker i, två matskedar till ett halv kilo hallon, dessutom lite portvin som jag lät koka upp tillsammans.

Müslin är handgjord med köpt på jobbet, yoghurten är mezeyoghurt från Arla.

Mikeller: Santas little helper

Gör ett litet försök att uppdatera min blogg oftare, för jo det händer ju faktiskt fortfarande gastronomiska händelser i mitt liv.
Som igår när jag plockade upp en flaska från källaren, Mikellers Santas little helper. Så fin, len och alkoholstinn.

En annan trevlig upplevelse i sommar var att besöka Mikellers egen bar i Köpenhamn, i en källare på en bakgata. Något jag varmt kan rekomendera.

20120903-071903.jpg

Vårens växter

Att kunna odla upp sin lägenhet ser jag som en lyx.



De flesta av mina tomatplantor har jag drivit upp från frön, denna däremot köpte jag på Netto för en tia.

Stora lerkrukor på Ikea kostar 45:-, och fatet 20:-. Här har jag sått solrosfrön väldigt tätt.

Här har jag sått dem mindre tätt och därmed är de större.

Rabarbern är här!

Mina föräldrars rabarberplantor är det första ätbara varje år från deras trädgård.
Som liten tyckte jag de var alldeles för syrliga och lät dem sitta kvar tills midsommar (pappa sa alltid att de bildade något syra efter midsommar som gjorde dem för giftiga.

Nu är det jag som plockar dem först.

Just dessa försökte jag göra saft på. Men det gick mindre bra, först tyckte jag det gick långsamt att koka upp, så jag gick ut på balkongen och pysslade om mina tomatplantor. När jag gick in i köket igen stormkokade det, och rabarbersaften blev någon brun sörja. Inte så bra.

Bättre med pappas goda rabarberpaj då.

Kolakokning

Tänkte göra glass idag, men glassmaskinsplattan hade spruckit så jag gjorde kola istället.

Mycket rörande, det tar en bra stund innan kolan är tillräckligt tjock (den ska komma upp i 120 grader också).

Kalkonben, keramiska stekpannor & örtodling

Jag gillar inte kycklingfilé särskilt mycket. På jobbet, där vi säljer hel grillad kyckling äter jag alltid filén sist, kanske för att den är torrast, men ändå. Jag tycker kycklingfilé inte smakar särskilt mycket, och det är kanske inte så konstigt när det slaktade djuret bara fått leva i 30 dagar. Jag har försökt med Bjärefågel, men jag tycker inte deras smakar mycket mer. Kanske inte så konstigt, när jag pratade med ägarna på en matmässa så berättade de stolt att deras fåglar fick leva längre, hela sju (!) dagar. Jamie oliver hade ett tvprogram där han belyste detta problemet och visade när han själv köpte kycklingar som levt hundra dagar.

Häromdagen köpte jag i alla fall kalkonben som smakade betydligt mycket mer.

Istället för att ugnsteka hela benet skär jag av köttet och steker det, och låter det stå på eftervärme.

Stekpannan bitarna ligger på är ett keramiskt stekjärn. Jag har hört mycket om det och när Netto sålde dem för 99:-/st denna veckan var jag tvungen att testa.

Och det är ett trevligt komplement, tyvärr är bottnen lite välvd och jag antar att det beror på att Netto köpte det billigaste av det billiga (annars kostar keramiska pannor 499:-/st ungefär). Kul att det kommer mer keramiska köksdetaljer, innan har jag skrivit om kermaiska knivar från Hong Kong, som jag dock inte använder så mycket längre pga att de inte är tillräckligt vassa för min smak.

På balkongen börjar solrosskotten att poppa upp ur krukorna och här inne i lägenheten låter jag örterna växa upp i små drivhus.