Archive / kött

RSS feed for this section

Kalkonben, keramiska stekpannor & örtodling

Jag gillar inte kycklingfilé särskilt mycket. På jobbet, där vi säljer hel grillad kyckling äter jag alltid filén sist, kanske för att den är torrast, men ändå. Jag tycker kycklingfilé inte smakar särskilt mycket, och det är kanske inte så konstigt när det slaktade djuret bara fått leva i 30 dagar. Jag har försökt med Bjärefågel, men jag tycker inte deras smakar mycket mer. Kanske inte så konstigt, när jag pratade med ägarna på en matmässa så berättade de stolt att deras fåglar fick leva längre, hela sju (!) dagar. Jamie oliver hade ett tvprogram där han belyste detta problemet och visade när han själv köpte kycklingar som levt hundra dagar.

Häromdagen köpte jag i alla fall kalkonben som smakade betydligt mycket mer.

Istället för att ugnsteka hela benet skär jag av köttet och steker det, och låter det stå på eftervärme.

Stekpannan bitarna ligger på är ett keramiskt stekjärn. Jag har hört mycket om det och när Netto sålde dem för 99:-/st denna veckan var jag tvungen att testa.

Och det är ett trevligt komplement, tyvärr är bottnen lite välvd och jag antar att det beror på att Netto köpte det billigaste av det billiga (annars kostar keramiska pannor 499:-/st ungefär). Kul att det kommer mer keramiska köksdetaljer, innan har jag skrivit om kermaiska knivar från Hong Kong, som jag dock inte använder så mycket längre pga att de inte är tillräckligt vassa för min smak.

På balkongen börjar solrosskotten att poppa upp ur krukorna och här inne i lägenheten låter jag örterna växa upp i små drivhus.

Lammsteken

Lyssnar på Säkert, gamla skivan inte nya. Igår lyssnade jag på ännu en underbar låt av Regina Spektor, The Call, tydligen från filmen Naria.

Ovan har jag fotograferat lammsteken jag gjorde igår, den blev lyckad, jag trodde den skulle bli seg och smaka blodigt när den såg ut som den gör, men inte. 58 graders innertemperatur, 100 graders yttertemperatur och 9 timmar i rumstemperatur innan dess. Jag tyckte den blev så vacker att jag tog en massa foton på den. Visst är den vacker? Eller är det bara jag som är matnörd?

Sedan kom en bekant och vi testade min kafferost som jag köpt. Kaffeskalen började brinna, men som tur var rosten ganska eldsäker, men det luktar fortfarande brandaska i lägenheten ett dygn efter, det är lite jobbigt.

Boktips, kött i Italien och Sverige & ”kaffeprovning”

Nästan en månad sedan jag bloggade, och jag känner abstinens. INte för att jag inte lagar mat, kanske mest för att det inte blir några bra matbilder när det är så mörkt ute, det är så tråkigt att låta blixten lysa upp, det blir inte lika fina bilder helt enkelt.

Boktips | Har lånat några böcker på biblioteket Wagamama kokbok med recepten från de japanskinspirerade restaurangerna världen över. Själv var jag i Amsterdam när jag testade dem första gången, nu finns de även i Köpenhamn, även superbra där. Annorlunda och gott, frisk, lite som restaurang Asien på Möllan, men ändå inte. Den andra boken är Kött av Håkan Fällman, som går igenom det mesta om kött. Håkan Fällman är styckare, en trevlig intervju gör han i tvprogrammet ”En bok, en författare”, se den!.

Vad händer annars? | En bit högrev ligger i ugnen, har legat ute sedan klockan tre i natt när jag vaknade (tränade på gym för första gången på tre år igår, så jag fick lite träningsverk :-)). Tänker på Dario Cecchini, som jag träffade i somras när jag och pappa var på Italienresa.

Kött i Italien och Sverige | Det är Dario till höger, i hans lilla köttaffär Macelleria Cecchini i Panzano da Firenze (alltså Panzano vid Florens). Han bjöd på malet ryggfett med kummin och rödvin när vi kom dit, trevligt.
I alla fall, jag läste någonstans att Dario hade sagt att han inte använde ett köttstycke som inte legat ute i rumstemperatur i 24 timmar. Visst säger även Håkan Fällman att man ska rumstemperera köttet innan man använder det, men 24 timmar som en väldigt lång tid för en köttbit, och jag blir lite rädd för bakterierna ska bli farliga.
Högreven ligger i alla fall i ugnen på 75 grader sedan klockan tio i morse, och jag tänkte låta den ligga till sextiden, om den inte fortfarande är seg då.

Jo, i tryckkokaren ligger svarta bönor som är en annan favorit, perfekt till matlådan.

”kaffeprovning” | Till sist vill jag tipsa om att Lilla kafferosteriet här i Malmö bjuder in till att vara med och testa fram nästa månad kaffeblandning, anmälan krävs, det är bara 15 platsen och verkar vara gratis. http://rosteriet.blogspot.com/2011/01/nasta-manads-master-blender.html

Rättikan i min lunchlåda

Jag brukar inte skriva om mina matlådor, det räcker att berätta för arbetskamaterna om vad jag har in min matlåda när de sitter med en färdigrätt från Gooh, Billys panpizza eller Findus färdigrätter, tydligen är min matlåda mer intressant så.

De senaste dagarna har jag haft en mix av kålrabbi i stavar, rättika i tärningar och vitkål. Alla grönsakerna på balkongen har frusit så de är svåra att tärna ner i lunchlådan.

Rättikan är en schysst råvara att ha i matlådan, den är enklare att dela upp (jag stiger upp 04:30 på morgnarna så då är jag inte alltid så pigg på att stå att pilla för mycket med maten) än rädisan, men är ganska lik tycker jag ändå. Kålrabbi vill jag också nog slå ett slag för, samma konsistens men annan smak.

Dagens musiktips är en gammal goding Isolation years – Hemisphere, jag har många gånger undrat vad Isolation years-killarna gör nu, när Säkert var på turné i Lund, fick jag svaret, de spelar musiker till henne.

Jo, och föresten, alltså köttbullarna är himla fina. Jag köpte hem en alldeles för sort förpackning nötfärs (kort datum) dessutom en förpackning lammfärs (också kort datum), och en ost som inte smakade så där jättemycket (och gissa vad, den var också snorbillig på grund av kort datum).
Delade upp smeten i fyra delar och blandade fyra olika köttbullerecept, med riven herrgårdsost, lammfärs och nötfärs och ägg. I en av satserna hade jag tomatpure och vatten, i en annan yoghurt, i den tredje mjölk och i den fjärde provade jag utan vätska. Och de blev så himla goda!

Tryckkokt fläsklägg

Min tryckkokare kostade 600:-, och det var tydligen billigt.
Jag tycker det är väldigt mycket för en kastrull med förslutbart lock.

Men vilka härliga rätter jag gjort med den.

Nu senast, i veckan kokte jag fläsklägg. Jag har köpt det förut, men låtit det ligga i kylen för länge sedan så att det blivit gammalt tyvärr, och jag har inte kunnat laga till det då. Kanske på grund av att det är så tydligt att det är en bit av en gris.  Det har väl äcklat mig lite, men efter att ha köpt ett lägg på Gejo blev jag så sugen på att prova.


Och så gott det blev!

Vackra hönor i Amsterdam

Sedan mitt matintresse tagit fart de senaste åren har också min uppskattning för naturen blivit större. Numera längtar jag till att mina föräldrars äppleträd av den söta sorten cox orange ska få sina äpplen att växa ut, innan i sommar har jag blivit lycklig av att plocka deras rabarber som jag gjort supersyrlig saft på.

Något som är ganska nytt för mig dock är att se djur som mat. Innan har jag känt en sorts olustkänsla inför att fundera över det, att jag fortsätter att äta kött, fast jag har så otroligt svårt att se något döda ett djur och slakta det.
De flesta runt omkring mig verkar ha samma obehagskänsla. Och visst det är obehagligt, samtidigt som varje livsmedelsbutik har en köttavdelning, en majoritet av svenskarna äter kött antingen frukost, lunch och middag, eller vid alla tre tillfällena.

Artikeln i Magasinet Filter om grisuppfödning på tre olika gårdar var så otroligt bra tyckte jag. Läs den.

För mig har det gjort att jag uppskattar djur mer, även djur som ska bli till mat på någons tallrik.

När jag och min bror cyklade från Amsterdam och ut på den holländska landsbygden mot staden Edam, där Edamerosten har sitt ursprung fick jag syn på dessa hönor och tuppar, och kunde inte låta bli att tycka de var så vackra!