Mina föräldrars rabarberplantor är det första ätbara varje år från deras trädgård.
Som liten tyckte jag de var alldeles för syrliga och lät dem sitta kvar tills midsommar (pappa sa alltid att de bildade något syra efter midsommar som gjorde dem för giftiga.
Nu är det jag som plockar dem först.
Just dessa försökte jag göra saft på. Men det gick mindre bra, först tyckte jag det gick långsamt att koka upp, så jag gick ut på balkongen och pysslade om mina tomatplantor. När jag gick in i köket igen stormkokade det, och rabarbersaften blev någon brun sörja. Inte så bra.
Jag gillar inte kycklingfilé särskilt mycket. På jobbet, där vi säljer hel grillad kyckling äter jag alltid filén sist, kanske för att den är torrast, men ändå. Jag tycker kycklingfilé inte smakar särskilt mycket, och det är kanske inte så konstigt när det slaktade djuret bara fått leva i 30 dagar. Jag har försökt med Bjärefågel, men jag tycker inte deras smakar mycket mer. Kanske inte så konstigt, när jag pratade med ägarna på en matmässa så berättade de stolt att deras fåglar fick leva längre, hela sju (!) dagar. Jamie oliver hade ett tvprogram där han belyste detta problemet och visade när han själv köpte kycklingar som levt hundra dagar.
Häromdagen köpte jag i alla fall kalkonben som smakade betydligt mycket mer.
Istället för att ugnsteka hela benet skär jag av köttet och steker det, och låter det stå på eftervärme.
Stekpannan bitarna ligger på är ett keramiskt stekjärn. Jag har hört mycket om det och när Netto sålde dem för 99:-/st denna veckan var jag tvungen att testa.
Och det är ett trevligt komplement, tyvärr är bottnen lite välvd och jag antar att det beror på att Netto köpte det billigaste av det billiga (annars kostar keramiska pannor 499:-/st ungefär). Kul att det kommer mer keramiska köksdetaljer, innan har jag skrivit om kermaiska knivar från Hong Kong, som jag dock inte använder så mycket längre pga att de inte är tillräckligt vassa för min smak.
På balkongen börjar solrosskotten att poppa upp ur krukorna och här inne i lägenheten låter jag örterna växa upp i små drivhus.
Inte bild i detta inlägget heller, men jag känner ändå att jag måste skriva om det.
Jag köpte lammbringa (lammrevben) som jag lagade i ungen i två tre timmar med bara salt & peppar på 125 grader i glasform som gjorde att fettet stannade kvar i formen och friterade, eller kokte köttet.
Idag åt jag lunch på Rådhuskällaren i Malmö. Salladsbuffén var okej(Lyxig skulle säkert många säga efetrsom den var betydligt mycket bättre än alla de andra lunchrestaurangernas) och huvudrätten var väl knappt godkänd.
Ändå är det så väldigt populärt. Visst miljön är trevlig, men om man bara går en bit bort hittar man Sture som serverar lunch för en femma mer (100:-) på en så otroligt mycket högre nivå.
Här har bland annat The Coffe Collective öppnat en filial.
Efter att alldeles för många gånger fått släpa på tunga inköp på tåget så var jag duktig och hade med mig en dra maten-vagn!
Även om cupcakes inte är min favorit så kunde jag inte låta bli att stå och beundra denna fina cupcake-shop.
Fiskbutiker har de också.
Och hela pilgrimmsmusslor, inte bara köttet.
Och köttbutiker.
Sedan begav vi oss vidare till Magasin du Nord och deras källare med en slags saluhall, med bland annat eget kafferosteri. De hade bland annat pinjekottar som man ska rosta för att pinjekärnorna ska trilla ut.
Jag var inne på Espresso house och noterade att de börjat sälja bra kaffe.
Innan har kaffekedjan haft espressokaffe från Arcaffe i Livorno i Italien, nu har de börjat med kaffe från Johan & Nyström i Tullinge utanför Stockholm.
Fyra sorters kaffe finns även att köpa som hela bönor, enligt mig, trevligt kaffe med tydliga smakskillnader. Dessutom till ett väldigt bra pris, 340 gram för 69:-, och när jag var på besök så hade de ett coffecarderbjudande där påsarna kostade 39:- med coffecard.
Ända sedan jag var på Slussen i Stockholm och åt stekt strömming så har jag längtat efter det igen.
Förra veckan provade jag Johan Ps på Centralhallen på Malmö C, och blev inte alls nöjd, potatismosen smakade inget (tänker mig att man kanske ska ha grädde eller smör i den i alla fall), sillen var inget speciellt det enda som var trevligt var miljön runt omkring.
Nu för en stund sedan testade jag i julbodarna vid kanalen här i Malmö, och deras var så mycket bättre. 55:- var också ett kap.
När vindarna blir ljummare och hösten tränger sig på fylls stånden på Möllevångstorget med svenska tomater.
Den sista skörden hinner inte ens bli röda utan de säljs gröna, bara på torget, jag vet inte vad de gör med i resten av livsmedelsindustrin?
Slänger dem?
Kanske det, vänner & bekanta jag haft på besök har höjt på ögonbrynen åt att jag haft gröna tomater i fatet i vardagsrummet. Jag låter nämligen dem mogna, och de blir helt otroligt smakrika.
En del av dem inser jag kommer inte mogna, de skär jag itu saltar, peppar och kryddar dem ibland.
Så låter jag dem torka i ugnen på 100-150 grader i tre till fem timmar.
Dessa blir sedan ett trevligt tilltugg till veckans matlådor. Först tänkte jag skriva kondiment, men det kändes engelskt så jag kollade det på wikipedia och där översattes condiment med smaktillsats.
Notis 1 | 2008 läste jag en tio veckors kurs i gastronomi i Kristianstad, en riktigt härlig kurs där vi fick laga en massa mat. En del av deltagarna/eleverna var människor med intressanta idéer. En av dem jag la på minnet ska nu starta upp ett korvcafé i Kristianstad. Coola kvinnor öppnar korvkafé. Spännande!
Vårens växter
Att kunna odla upp sin lägenhet ser jag som en lyx.
De flesta av mina tomatplantor har jag drivit upp från frön, denna däremot köpte jag på Netto för en tia.
Stora lerkrukor på Ikea kostar 45:-, och fatet 20:-. Här har jag sått solrosfrön väldigt tätt.
Här har jag sått dem mindre tätt och därmed är de större.